Arkiv & flytt

Hejsan! Denna blogg går numera under namnet "arkiv" då jag har bytat till en ny. Anledningen är att jag vill "bli av" med gamla inlägg och mindre använda kategorier. Denna blogg har trots allt existerat i över 7 år och det har hänt rätt mycket från att jag var en kaxig och asblyg 15-åring och fram tills idag. Här kan finnas poster och inlägg jag inte riktigt står för längre, man utvecklas ju ändå väldigt mycket i den här åldern, och därför kände jag att en ny blogg med nya kategorier och ett nytt kapitel att skriva vore på sin plats. Denna (gamla) blogg hittar du numera under namnet youngspirit.blogg.se eller arkiv.myllenberg.se.
 
Den nya bloggen kommer så snart DNS:en är uppdaterad att hittas under det vanliga domännamnet myllenberg.se. Den kommer också alltid att finnas på adressen myllenberg.blogg.se. Det kan ta upp till 90 minuter från att denna post är publicerad tills att myllenberg.se fungerar, det tar lite tid för servern att uppdatera sig. Ha tålamod!
 
Sååå, hoppas ni hänger med i flytten. Nytt omslag och en blank bok, men annars ska allt vara precis som vanligt. Tjingeling!
Dagbok | | Kommentera |

Hundplågaren

Ta en ordentlig titt på bilden ovan. "Awww!". Eller hur. Så oskyldig. Så söt. Tänk att vara matte till den här mysiga och söta och alldeles, alldeles underbara lilla vovvsingen?
 
Tänk genast om. Det är bara en förklädnad, rent skådespeleri, och hon gör det fantastiskt bra.
 
Att gå ut och gå med det här skenheliga lilla kräket är allt annat än ekvivalent med en avslappnande promenad. Har du inte träffat på jack russells innan så vet du kanske inte hur envisa de är, men jag lovar, vartenda sekund är en evig kamp om makten. Idag lyckades råttan övertyga tre pensionärer om att jag minsann är en riktig hundplågare, givetvis speciellt inriktad på jack russells med namn Zindy (vilket sammanträffande va?).
 
Vi gick förbi Revet tidigare idag där diverse pensionärer och en del barnbarn hängde. Helt plötsligt står Zindy helnöjd och tuggar intensivt och ljudligt på en enorm köttbit. Jag ber henne först snällt, sedan otroligt bestämt och därefter argt att släppa den. Hon stirrar mig stint i ögonen. Tuggar. Rynkar argt nosen. Tuggar. Visar tänderna. Tuggar lite till. Släpper inte ögonkontakten för ens en microsekund. Lyckas i rent raseri till och med blåsa snorbubblor så arg hon är i sin övertygelse om att jag vill ha hennes köttbit för att tugga på den själv.
 
Eftersom jag, vilket Zindy inte tror på det minsta, faktiskt månar om hennes hälsa, så gör jag allt jag kan för att få henne att släppa. Jag tar tag i halsbandet (av icke strypbar typ) för att hålla fast henne och tanken är därefter att liksom dra eller bända köttet ur käften på henne, då "loss" inte fungerar ens i vildaste fantasin, varpå hon skriker som en stucken gris. Tänk er det där dödsskriket när man råkar trampa hunden riktigt hårt på tassen eller när veterinären sticker dem med en spruta. Multiplicera sedan det du kommer fram till med ungefär tio och tänk er detta skrikande jämmer ihållande under minst 45 sekunder (det är så länge kampen varar och det slutar med att hon sväljer köttbiten hel för att vara säker på att jag inte får något). 
 
Jag har alltså inte gjort någonting som gör ont på henne, men hon vet att det brukar funka om hon skriker. Mycket riktigt. På given signal dyker genast tre arga pensionärer upp och tar givetvis hundens parti. Hundplågare! Släpp den stackars hunden! Du borde polisanmälas!
 
Så, nu är jag alltså Jonstorps nya Hundplågare med stort H, och Zindy har fått en medalj för fantastiskt skådespeleri.
Dagbok | | Kommentera |

reunited

 
Som jag saknat dessa pinglor! Vi hinner ju aldrig ses under terminerna, och nu i sommar har alla haft så fullt upp med jobb att det inte ens nu varit särskilt lätt att kunna ses. Men igår, igår blev det av. Efter att jag besökt farmor på sjukhuset så promenerade jag bort till Eve. Vi handlade, lagade mat och blandade drinkar, allt medan vi utbytte senaste (halvårets) nyheter. En stund senare dök Jennypenny upp, mer eller mindre direkt från jobb. Vi mötte upp en av hennes kollegor på Torstens och tog ett glas vin innan vi dansade till stängning på Harrys. Toppenkväll, var så kul att träffa dem efter alldeles för lång tid sedan senast!
 
Sen måste jag tillägga att jag har grymma skills. Lyckades tydligen fånga inte mindre än fem pokémons påväg hem, och dessutom levla upp två nivåer. Hur grym som helst ju, haha!
Dagbok, Feeest | | Kommentera |
Upp